Det har efterfrågats valpbilder, och det är väl på sin plats. Vår lilla tik, Tipsy, har vi på foder, och hon har nu nyligen fått valpar och finns därför hemma hos Linda och Claes i Fyrunga. Vi är där och hälsar på med jämna mellanrum, och längtar förstås tills valparna blivit stora och hon får flytta hem igen. Men hon har det bra, den lilla damen, och som den diva hon är ser hon till att få bästa möjliga behandling. Hon tycks ha tröttnat på att bara spendera sin tid med ett gäng tråkiga valpar, och eftersom Claes och Linda inte släpper ut henne tillräckligt ofta (i hennes tycke det vill säga - för Tipsy är livet inte som det ska om man inte befinner sig i någons knä, eller åtminstone tätt intill, och får all den personens uppmärksamhet) har hon nu tydligen lärt sig att öppna dörrar...

Och nej, det handlar inte bara om att trycka ner handtaget med tassarna och putta upp dörren, nej då. Dörren i fråga öppnas inåt, och ändå får hon upp den! Mina tankar går genast till Jurassic Park, ni vet den där scenen där de båda barnen gömt sig i köket och velociraptorerna smyger runt utanför. Barnen sitter och darrar bakom en bänk, och plötsligt ser man ett raptorhuvud i det lilla fönstret på dörren, och sen, sakta och metodiskt trycks dörrhantaget ner och de båda raptorerna smyger vaksamt in i köket... Tydliga paralleller kan dras till Tipsy anser jag, och jag fasar för hur hon kommer kunna trakassera oss här hemma nu. I kombination med sin förmåga att nosa fram mat och godis var som helst, och sedan kunna bryta sig in i vilken förpackning som helst, så lär det bli svårt att skydda maten när vi lämnar dem ensamma. Och tänk sen när hon lyckats lära ut tricket till Idde också... There will be hell to pay... Linda och Claes har fått bygga en liten konstruktion med ett hundkoppel mellan det aktuella dörrhandtaget och ett annat närliggande för att, så att säga, spänna fast dörren så att hon inte kan dra upp den. Suck!

Men, det är väl sådana smällar man får ta. Tipsy är en fantastisk liten tjej, och varje dag vi får vara utan henne är fylld av saknad. Dörröppnare eller inte så är hon ändå varmt välkommen hem igen! Sen hade jag ju det stora privilegiet att få vara med när hennes små föddes också. Vilken upplevelse! Här kommer några bilder på hur små och söta de var då. Då var de bara några timmar gamla.

Det är ganska jobbigt att bli mamma (notera också den lilla, supersöta svansen som tricolor-killen har lagt upp på Tipsys trötta nos)

 

Moi

10 januari 2010 18:10

Vad söta småttingar Tipsy fått ! En gratulerar. Vänta bara nu tills de nu blir stora nog och börja busa och bita mamma i pälsen. Då tror jag hon vill ha lite semester från dem.
Så var det med min mamma i alla fall.

http://www.willebus.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vet inte riktigt vad som hänt, men det känns som jag inte har tid med någonting nu för tiden. Är konstant stressad och räcker aldrig riktigt till. Samtidigt är jag löjligt lycklig över att ha så mycket omkring mig och få ägna mig helhjärtat åt intres...

 så har det som synes inte gått så bra med den där ambitionen att väcka liv i bloggen igen och bli lite mer "regelbunden" i mitt bloggande. Sommaren har sprungit iväg. De stackars semesterveckorna bara försvann, och på måndag så är det tillbaks till ...

Firar Jockes födelsedag, och trogen till traditionen från förra året fick det bli smörgåstårtor till festen. Är aningen stolt faktiskt och anar en alternativkarriär som kock alternativ smörgåstårtemakare...      Ser ganska smaskigt ut va? Är gans...

Ja nu jäklar är det varmt. Plötsligt har det slagit till på riktigt. Härligt och svettigt.    Sådana här dagar är man ganska glad att man har nära till stranden. Än är det inte riktigt badtemperaturer i vattnet (åtminstone inte enligt mitt tycke), me...

Jepp, tillbaka tillslut. Hög tid att väcka liv i den här stackars bloggen igen. Har varit mycket att göra, och bloggen har lite lagts på hyllan. Men nu ska det bli bättring.   Vet inte om jag egentligen har så mycket vettigt att säga just nu, ell...